mackanvincent

Ja, då jag tillbaka i den djupa småländska skogen, jag gillar att kalla den så fast om den är så djup just här vet jag inte. Väl hemma blir i stort sett allt som vanligt, prata lite med min syster och mamma, käkar lite, åker en runda i den lilla hålan och kommer fram till att temperaturen -18 är väldigt kall, strömmen går och man tvingas sitta framför öppna spisen för att inte frysa... 

Vad jag vill säga med detta är att när jag väl kommer hem så händer då allting på samma gång. Jag vet inte när jag senast var ute när det var dubbelsiffriga minusgrader, jag vet inte sist när jag var hemma vid ett strömavbrott men jag kan tänka mig att det var kring stormarna Gudrun och Per. Men varför klaga jag är hemma i stugvärmen med familjen och har det faktikst väldigt bra!

För övrigt blir det en trevlig liten ledighet här hemma med mycket planeringe inför den stundande flytten nere i Lund, jag har ju äntligen fått tag på en lägenhet så nu blir det att hitta rätt soffa, rätt köksbord och helt klart rätt saker för optimal mysfaktor...

Det var ett tag sen sist jag skrev några rader här inne, detta beror dock på att jag inte har haft särskilt mycket att säga.

För närvarande är det säkert den 4 dagen i rad som det snöar här nere i Lund. Det verkar inte finnas något som är värre än snö för de infödda skåningarna. Igår var det 90 olyckor på en dag... kan det bero på att skåningar generellt inte kan köra bil? Tja, svaret på frågan är komplicerat. Man kan säga att skåningar kör som biltjuvar, fort ska det gå, avstånd ska inte hållas och alla som inte kör för fort är ivägen. Detta beteende borgar helt klart för olyckor om man har samma tankegång vid 20 cm snö, driv-is och blankpolerade vägar. Således, skåningar kan köra bil men inte på vintern helt enkelt. Sen måste jag tillägga att det är rätt bra med vinterdäck om man ska ut på vägarna... fast det är ju inte alla som har begripit detta faktum.

På grund av det rådande snökaoset fick jag stanna över natten hos min trevliga vänner Daniel och Pernilla, det blev mycket god mat och en öl så jag klaga egentligen inte så mycket på att jag inte kunde få skjuts hem. Dagen i övrigt var mycket givande med en långpromenad ute på Revingehed... det är väl egentligen det enda stället där man behärskar snö och fordon... där får nämligen stridsvagnarna köra och de behöver inte har vinterdäck ;)

Nu ska jag läsa lite juridik, om jag får arslet ur vagnen...

...på all skit, på svensk politik och på allt gnäll.

Jag är inte den som brukar klaga på saker och ting överdrivet mycket, jag ser mig själv som en vanlig svensk som medelmåtta som lyssnar och tror att jag förstår vad folk menar när det pratar med mig. Men nu har jag tröttnat, det har gått tillräckligt lång tid av mitt liv öfr att jag ska ha gjort mig en bild av hur illa jag tycker om saker och ting.

All skit, ja en universitetsstudent får se mycket skit och ska enligt norm acceptera vad en massa teoretiker tycker om världen i övrigt, men stämmer det överens med verkligheten? NEJ! en del med fina titlar, doktor, docent, professor, säger som det är ("så här funkar det inte på riktigt men lär er det ändå") och det får man väl försöka köpa men sen finns det insnöade akademikerna som går och lullar på universiteten och tror att världen är teoretisk. Detta gör mig bara trött, borde inte dessa människor någon gån gå ut i verkligheten och försöka se hur det egentlige nfungerar? 
Detta leder mig in på nästa sak i den akademiska världen, hur kan studenter som ju allmänt är kända för sin upproriska sida och sitt sllmänt samhällsfarliga leverna kunna komma ut i verkligehten med en fin examen utan att veta hur det egentligen fungerar? Varför köper dagens studenter det lärare säger? Jag har inte svar på alla dessa frågor men en sak är säker, man borde inte få studera vid universitet direkt efter studentexamen. Man kan göra preis vad som helst men banne mig inte plugga vidare.  Att läsa debattartiklar och diskutera med personer som bara levt i en beskyddad värld av föräldrar och skola kan ta kol på vem som helst, argumenten är knapphändiga och saknar verklighetsförankring, man lever i en så isolerad liten låda att man tror att världen bara består av teoretiskt förankrade slutsatser från 30-talet.
Med detta sagt menar jag inte att universiteten ska upphöra med sin verksamhet, tvärt om, den borde utökas och finansieras hårdare för att forskare och studenter ska kunna undersöka verkligheten!

Jag har även tröttnat på den svenska helt sjuka politiska krigföringen mellan blocken, på ena sidan står Maud Olofsson och är duktig för att hon inte släppte till pengar till bilindustrin och på den andra sidan står Mona Sahlin och skickar skiten tillbaka med andra smutskastande argument. Kontenan av det hela, Sverige står still, statsråden plockar ut en rejäl lön för att kasta skit! Vart i detta smutskastande spel för gallerierna ligger politiken? eller är det meningen att politik ska vara en sandlådslek där medelålders män och kvinnor kan prata skit om varandra utan att komma fram till saker och ting?
Politik och demokrati är bra, det finns ingen som säger emot mig där som delar hyffsat sansade åsikter om världens beskaffenhet. Dock har den svenska politiska debatten hamnat på en alldeles för låg nivå, allmänheten sätter sig inte in i sakfrågor och bryr sig inte längre. Jag ger blanka attan i vilket parti man röstar på så länge man gör det men jag förstår att folk inte bryr sig då de märker att allt är smutskastning och att det inte är någon effektivitet i riksdag och regering.
Men visst, poltiker ska ju kunna allt så det som de pysslar med är ju rätt och riktigt.......

Vad gäller allt gnäll, och detta är en punkt som är väldigt delikat. Jag har träffat mycket folk under mina snart 23 år, både i skolans värld och i arbetslivet. Jag vågar påstå att under dessa snart 23 år har tendeserna alltid varit desamma, folk gnäller och gnäller och gnäller på saker och ting men de vill inte göra något åt saken utan bara att någon ska tycka synd om det och "fixa" det. Men det är ju smidigt att gnälla hos sina kollergor om chefen är dum, om chefen inte ger en tillräckligt betalt eller om någon har för mycket parfym på jobbet. Problemet är ju att INGEN pratar med de berörda personerna i fråga "...det får ju någon annan göra, det är inte upp till mig" brukar man få höra. Har man så lite självkänsla att man inte vågar göra något åt sin egen situation så kan man banne mig få skyla sig själv. Att gnälla på att något är orättvist bakom ryggen på sin någon hjälper inte, när ska folk inse det? Vad bottnar detta i, jo den svenska klassika avundssjukan. När ska man inse att det går att prata med andra människor och faktikst få det bättre? 
Således, var inte så förbannat svensk, vanlig och feg utan ta tjuren vid hornen och säg som det är!

Kontentan av det här inlägget:
Jag är förbannat trött på godtrogna studenter som tror att de kan komma ut i arbetslivet och tro att de kan något bara för att deras lärare säger så.
Jag är förbannat trött på den svenska smutskastningspolitiken som inte leder någonstans och hand i hand med denna går gnället. Enda gången man har rätt att gnälla är när man har tagit tjuren vid hornen och gjort sig förtjänt av det. Alltså när man har röstat i ett val har man rätt till en åsikt, när man har konfronterat den person man är förbannad på eller konfroterat sin chef man inte tycker om.

En aning sent men på begäran ska jag ge en liten redogörelse för vad jag hade för mig under en week-end i Lyon.
Allt började bra på fredags morgonen den 8/5 2009, bussen gick i tid, Oskar kom i tid till stationen i Lund. Flighterna gick som planerat mellan CPH-FRA-LYS (Köpenhamn-Frankfurt-Lyon) och Lufthansa var verkligen ett flygbolag jag kan rekommendera. Bra service, gott om plats i planen samt mycket trevlig personal.
Väl i Lyon lyckades jag och Oskar ta oss in till Part-Dieu där vi möttes av Mattias, vilken jag inte har träffat sen nyår. Själva fredagskvällen i Lyon gick ut på att se stan lite grann, äta paté, oxkött och päron-tarte tillsammans med ett gott vin och en dragsspelsspelande underhållare. Allt var väldigt franskt och trevligt.
Lördagen var sightseeing-dag, måste säga att Lyon är en väldigt vacker stad med underbara människor. Den känns liten trots att det bor närmare 1 miljon i staden. Eftermiddagen gick ut på att spela beachvolleyboll tillsammans med andra frogisar. Vi svenskar plus Magnus från Norge fick storstryk.... På kvällen blev det sedan förfest med Mattias bekanta i hans lilla lägenhet, en blandning av kanadicker, tyskar, fransoser, svenskar, britter och finnar vilket gjorde att man fick praktisera alla möjliga språkvarianter. Efter förfesten blev det utgång till en båt i centrala Lyon, skulle tro att den var förtöjd i floden Rhôn. Där stötte vi på ytterligare 25 norska studenter samt några irländare, ja det hela var mycket lyckat och man var i säg kring klockan 6,00 mycket glad och förnöjd.
Följande dag bestod av bio, Star Trek, en helt ok film faktikst trots den franska undertexten.
Måndagens återresa gjorde vi i sista minuten och klarade in-checkningen med 2 minuters marginal... man blev svett av den vetskapen... Även här var flighterna kanon, Swiss air, och jag fick ju även köpa en flaska efterlängtad cognac på Zürich flygplats.
Allt som allt är jag mycket nöjd med  resan och allt vi var med om.

Nu är det tre veckor kvar i skolan och tre tentor kvar sen blir det jobb på IKEA hela sommaren lång.  

Ja då var den lediga helgen över sedan två dagar och två nya kurser har inletts. Dessa två har de mycket intressanta namnen Finansiell ekonomi samt Internationell ekonomi.  Båda ingår i ett stort block inom Nationalekonomi.
Det märks att detta är årets två sista kurser då motivationen tryter och allt förrutom skolan är mycket roligare, men det gäller att hänga i har jag övertygat mig själv om.
Två andra problem som inte förbättrar motivationen för dessa kurser är dels att vi nu läser dem parallelt vilket inte har hänt innan, detta kommer skapa förvirring utan tvekan då de inte har mycket gemensamt. Andra aspekten är, för min egen del, att vi i stort sett kommer börja klockan 0815 och gå fram till 1200 varje dag. Jag har stora problem att komma upp för att vara i skolan så tidigt, man kan inte heller hoppa över frukosten då vi har dubbelföreläsning så äta måste man för att orkar med dagen. 
Kontentan av detta måste vara att man som student blir tidsmässigt missanpassad, hur kom jag upp när jag jobbad från 0800-1700 varje dag i över ett år? Nog att det var lite kämpigt men inte så här absurt kämpigt som det blivit sedan studentlivet tog fart. 
Det heter ju att övning ger färdighet vilket jag antar gäller i detta fallat också, jag får kämpa på.

På torsdag är det Valborgsmässoafton, då är det traditionsmässigt fest i Lund. Det är enligt vad jag har hört inte vilken fest som helst utan en helt sjuk fest som invovlerar samtliga studenter och andra som är festsugna... detta leder till att flera tusen kommer samlas på samma plats för att dricka öl och umgås, nämligen Stadsparken. Vad gäller skolan denna dag har i alla fall min föreläsningsgrupp inte något inplanerat utan torsdagen är "ledig" dock finns det andra program vilka inte är lediga denna dag. Jag är i och för sig övertygad om att ansvariga beslutsfattare inte begriper att flertalet platser på icke obligatoriska föreläsningar kommer vara tomma under 30e april. Det är väl ändå att slänga pengarna i sjön?

Sammanfattningsvis, studenter är tidsmässigt missanpassade, Valborg är en institutionell festdag i Lund samt att man slänger pengar i sjön som be

I tisdagskväll lämnade jag smålands skogar och begav mig ner till Skåne och Lund igen. Väl nere i Lund fick Johan hjälpa mig att bära in allt jag hade med mig, vilket inkluderade en nyrenoverad cykel och mat. När man väl är hemma blir man ju välgödd och detta fortgår även i Lund då mamma så klart skickar med matlådor, vilket jag inte tackar nej till.
 
Onsdagen sedan, ja den var väldigt lättberäknelig, stiga upp när klocka ringer, göra kaffe så att man blir människa, sedan iväg till Studiecentrum för tentaplugg. Där blev det några timmar och sedan drog jag hem för att äta lunch... kom dock inte tillbaka till SC. Det var inte nämnvärt roligt eller aktivt där så jag pluggade hemma istället, det var iallafall tanken.
Det blir träning ikväll vilket känns skönt, det var ett tag sen jag lyfte skrot sist, dock har jag sprungit några gånger under de senaste veckorna, merparten har jag Karin att tacka för som drog ut mig i Uppsala några gånger.

Imorgon är dagen före tentadagen vilket kommer innebära stress, ångest och ett humör som hoppar studsboll mellan hopp och förtvivlan. 

Oavsett vad som händer och sker så är ett säkert, våren har kommit på allvar  till Lund och det har jag ingenting emot.